Jag ville aldrig dö ensam

men ville alltid stå på egna ben

och jag ville alltid vara din

och du min

ägodel

  (Visste du att mitt hjärta var snidet i sten?)

Jag har aldrig byggt broar

för oss

bara raserat dem

du lyfte mig över

i framtiden

  (Visste du att det är tomt på rött?)

Jag

var alltid yngst

Du 

alltid mest oerfaren

Vi

alltid förvirrade

Och det är sanningar som graverar

minnen

hur du lyckas hålla dig kvar

i en fiskelina runt mina tår

De går snart av

men du fortsätter frammåt

  (Visste du att det har slutat slå?)

Och jag har aldrig talat sanning

bara modifierat svaren

för att ge dig

ett intryck att lita på

Och du har aldrig förlåtit

bara önskat dig vidare

längs stigen jag vandrat upp

Men nu går du där med hon 

den andra

Och jag tittar njutningsfullt

lidande

på

  (Visst kände du kylan?)