Ibland vill jag bara prata, som när

man tillsammans går längs en gata.

Pekar på något som fångar blicken,

stannar till och känner igen,

den är lik min precis på pricken.

En annan sak du i luften ser,

visar och säger, inte faller den ner.

Då kisar vi mot solens strålar

och ser i ballongens korg, folk som vrålar.

De ropar bara Hej

och vi vinkar glatt

och du blinkar emot mig.

Sen frågar jag om många ting,

du svarar för jag vill veta allting,

men våra fötter når fram till ett conditori,

och vi beställer choklad med vispgrädde i.

Tysta dricker vi och minns,

när vi som barn vispgrädden njöt,

du sa du mådde som en prins.

Det är ju sådant jag vill höra,

känna av och få veta,

ja, sådant som du viskar i mitt öra.

I butiken mitt emot visas mattor i olika kulör,

vi gissar vilken matta den andra mest berör.

Jag gissar fel, men vi enas om

att grönt för sinnet är så skönt.   

(c) tk.