nu kvittrar några fåglar i dungens höga träd

de tonerna de glädjer en vintertrött flanör

han sparkar på små stenar vid vägens gröna kant

och visslar på en slinga i fågelsångarton

han blicken riktar uppåt och allting tystnar nu

när gladans breda vingpar skuggar trädens ljus

nära är nu hotet och fåglar väntar på attack

då två skator flyger och skojar med den fräckt

gladan gör en sväng men kommer strax tillbaks

men skator ger sig sällan när de ett uppdrag har

gladan den får sig bege till annat näringsbord

och fågelsång hörs igen och vandraren han ler

(c) tk.