jag har så lätt att ta åt mig när något inte är bra
eller blir fel då känner jag mig värdelös och hopplös

trots att jag vet att felet kanske inte är mitt ändå
gör det ont det är något jag försöker bli av med
övar mig på intalar mig själv det går bättre nästa
gång


men som barn allt som oftast få höra av föräldrar
och andra vuxna mycket negativt om utseende om
allt jag försökte mig på blev fel i andras ögon

minns hur glad jag var när virkat min första grytlapp
och fröken håller upp den och säger hoppas ni andra
gör det här bättre

jag har den kvar än och förstår inte varför mitt alster
blev så nedvärderat, men tyvärr sitter mycket sådant
kvar inom mig

jag måste lära mig ta motgångar bättre än jag gör
men det är inte lätt det är svårt mycket svårt trots
att jag vet att jag kan

men det blir kanske min tur att lyckas visa vad jag kan
någon annan gång vid ett annat tillfälle kanske någon
som ser ger mig en chans hjälpa mig på traven och ge
ut boken som jag så gärna vill att många ska få läsa

boken om hur livet kan vara när dörren stängs
ingen vet vad som sker innanför den





anits 9 november 2010