om jag någon gång träffar en japansk kvinna
med läppar som fjärilslarver
ska jag skicka en polaroidbild till dig.
Gunnar Ekelöf skrev en vers på ett förbrukat cigarettpaket
rev sönder de orden i köksingången
och föll i famnen på en såsvarm barmadamme.
skräpet togs omhand av Vägverket
och hittades sedan av en pojke i en park.
han gjorde \"Älskar, Älskar inte\" med de pappersbitarna
han förlorade han grät och begravde allt i jord.
nu simmar de diktstroferna runt i min kaffekopp.
jag dricker med heder
och skålar för dig och dina framtida kärlekshistorier.


om jag någon gång får ett växthus en glasboning
ska jag bjuda dig dit om torsdagskvällarna.
och under rosmarin och franska liljor
ska vi citera finsk verkstadsmekanik för varandra.
du är rädd för mina ord för att tänka för mycket
du tycker inte att romantiken är till för arbetarklassen.
malarna och deras barn ska svärma kring dina ögons ljus
bränna sina vingar vid dina irisar
och falla döda ner.
jag begraver dem i pelargoner
på samma plats där jag vet
att även jag en dag ska vila.


om jag en dag får fransyskor i mig
ska jag plåga dig med min glugg mina plutläppar
min accent och mina genomskinliga skjortor.
jag ska sitta på ditt tak och röka i profil
och dingla med ben som fortsätter för evigt.
du ska ha kronisk gåshud och ont om sömn.
jag ska lämna dig för en balanskonstnär
och när vi ses igen om tretton platoniska år
på ett broräcke i utkanten av Prag
ska tag tänka efter noga
innan jag räddar din blick
från drunkningsdöden.