Låt denna sten
resas till minne av Túrin
en dödlig som blev odödlig
förbannad av Morgoth
genom Húrin, sin fader

som straff för hans stolthet
och Ilúvatars gåva
som Melkor ej rådde på
och han förbannade Húrin
en dom genom släkten
att de aldrig må finna ro

och Túrins liv såg enbart
strider och förluster
alla hans mål gick om intet
och Nargothrond brändes av draken,
och lades i ruiner

Han fann sin älskade i skogen
utlämnad och naken
han gav henne namnet Níniel,
tårars mö, och hon blev hans älskade
hans hustru och syster
förgås i floden
bärs ut till Ulmos vågor
i tårar av sorg
förtvivlad av Glaurungs ondska

och när Eldars riken brinner
och förgås i ve och klagan
reser Túrin Gurthang
den klinga som tillhört hans vän
som dräpts för hans hand
och i sorg ber Túrin om glömska och död
att svärdet må ta hans liv
Ett liv för många

låt kväden sjungas
och stenen resas
över drakens bane
och Túrins mod

Här slutar denna saga
om det grymma öde
och den slutliga segern
av Túrin Turambar