Ljuset faller kallt och livet är en käft

Blir till svält likt den fattiga
bottenklangen i vilken människan
knappast växer något

Vinden biktar sig hård och hörd


Hör du lilla barn
som växer så sakta i livet
Märks det att man inte förmår
möta din blicks omfång 


Det är därför du lilla
som ingen ser

Du förstår, man kan se bortom
det som står för nära

Det är tiden lilla du som inte räcker
och ändå är Din tid nu

Det ser alla, ingen kan säga
något annat, sen.