jag ser mig i spegeln
tänker på orden du sa

visst kanske det syns på ytan
det jag känner inom mig

trött och sliten
av för många vakna nätter

där hostan varit mitt sällskap
mitt gissel så länge

du behöver inte alltid säga
tala om för mig hur jag ser ut

du har ofta velat tala om
hur jag ska vara och se ut

det du ser på ytan
kan jag inte trolla bort

så döm mig inte
se till mitt inre

jag förstår inte

varför

du alltid har bara negativt
att säga om mig

det gör inte saken bättre
när du får mig ledsen

känna mig gammal
och ful

för mig ser jag till det inre
hos den jag möter

inte en yttre sminkad
hård fasad




anits 1 december 2010