Den unga vita giftiga änkan,
Sara.
Hon kallades så, Sara därför att hennes älskare dött, så gick ryktet.
Det finns en giftspindel som heter svarta änkan men nu fick hon namnet den vita eftersom hon var ljushårig och så ljus i hyn.
Hon träffade killar på det villkoret att dom offrade sig för henne.
Sara är en tjej i trettioårsåldern, men ser betydligt yngre ut och rätt så söt.
Ljushårig och med näpet ansikte.
Hon sminkade sig aldrig.

Jag trodde inte på det utan lät mig en gång förföras av henne.
Hon bodde i närheten av mig i ett vanligt låghus en hyresrätt rätt så lummigt.
En vacker sensommardag stötte jag på henne i parken och vi började vänslas lite.
Hon bjöd hem mig på te.
Hennes tvåa var både ostädad och stökig, hon satsade istället på KTH-skolan, nåt om maskiningenjör.
Hon var en liten professor, överintelligent och smart.
Dessutom duktig i historia vilket förvånade mig, trodde hon bara kunde maskinteknik.
Hon ringde en gång sin mattematiklärare, hon ville ha hjälp med matten sade hon.
Han dog i hennes lägenhet, under mystiska omständigheter som jag inte vet så mycket om.
Sara var ett geni, bäst i skolan på det området och lättlärd när det gällde andra saker.
Hon är mycket bra i språk så efterhand upptäckte jag att hon var bra på mycket.

När det gällde att umgås med folk däremot, så hade hon ytterst svårt att göra det, hon var en ensamvarg kort och gott.
Hon visste helt enkelt inte hur man skaffade vänner, min bakgård är min vän sade hon till mig en gång, då är man verkligen ensam.
Hon gick sällan ut, förutom för att göra det allra nödvändigaste.
Trots detta var hon oftast på glatt humör.

Hon var bra på sällskapsspel, mastermind och annat samt pappervikning, japansk sådan.
Egentligen var det ganska synd om henne och fadern en gång i tiden med i Sveriges mest populära popband på -60 talet satt nu på alkoholisthem.
Ho verkade ändå inte lida så mycket av sin ensamhet hon verkade lycklig i sin egen lilla värld.
-Du kan få se min mutta sade hon plötsligt och drog ner byxorna.

Jag pussade hennes ovanlig håriga, buskiga ljusa sköte och hon skakade i hela kroppen.
Sedan smekte jag hennes silkeslena bak, tycker du om att smeka den frågade hon mig och log.
Nä nu får du köpa mat åt mig sade hon plötsligt och drog upp byxorna.
Jag tog min cykel och cyklade till affären, hon ville ha passionsfrukt och avokado.

När jag kom tillbaka lirkade hon fram min apparat som växte till en bamse.
Hon frågade om hon fick ta den i munnen och det hade jag inget emot.
Hon satte sig på knäna och började girigt och vällustigt suga på staken.
Min nu så hårda kuk började pulsera i hennes lilla mun med fylliga läppar.

Hon tog den ur munnen och började slicka på och runt ollonet, det smakar salt konstaterade hon.
Det tyckte jag om, jag blev helt enkelt kåt.
Efter ett tag tog hon ut den ur munnen.
-Spruta mig i ansiktet uppmanade hon mig jag blev minst sagt förvånad, första tjejen i mitt liv som begärde nåt sånt.
Det gick för mig efter ett tag, säden kom i massor och jag sprutade stötvis i hennes ansikte när hon blundade.
Satsen kom överallt i ansiktet på henne, och håret, den rann ner på blusen dessutom.
Hon fick ett besynnerligt leende i ansiktet som nu var alldeles nedkletat av min sperma.
Många små liv det här sade hon och gick sedan till badrummet för att ta en dusch.
Nä, så skönt för min del att spruta henne i ansiktet var det inte alls, jag tyckte egentligen att det var meningslöst!
Jag har aldrig förut varit med om en sådan begäran, en ovanligt annorlunda amorös eskapad tyckte jag.
Dom allra flesta tjejer tycker sådant är äckligt, är min uppfattning och erfarenhet.
För det mesta har jag helt vanligt sex, såvida inte tjejerna vill nåt annat men gränsen går för min del vid analsex.
Lite sperma på magen kan vara gulligt ibland och att bli avsugen har jag inget emot.

Efter det sade hon, nu är vi endast vänner.
Hon tog tag i mig innan jag lämnade hennes hem, tryckte sitt sköte mot mitt och skakade till.
Hej då sade hon och stängde dörren.
Jag cyklade hemåt tillfredsställd, avslappnad.
En gång vid en förkylning som jag ådragit mig så ville hon ha hjälp med sin cykel.
Jag sade att jag var förkyld men hon stod på sig och tjatade.
Jag tog en alvedon för att bli av med febern och cyklade till henne,
Efter ett tag fick jag blodtrycksförhöjning, blev dödssjuk och dog i hjärnblödning.
Nu är jag ett hjärnspöke som spökar i era hjärnor, så är det så får det bli!