Jag ser gryningens ljus
över asfalt och betong
natten väcker sömnen
inför tydlig fågelsång

När morgonklockan ringt
och klämtat har sin frid
då anas vindens klang
kring mäktig gryningstid

Stilla vaknar stadsliv
på bänken där i parken
en flaska ligger glömd
så slarvigt på marken

De står med sina påsar
med hembränt på flaska
på gångvägarnas grus
ses barnfamiljer traska

Långt borta hörs ljudet
från gröna vagnars hjul
det jäktas under himlen
kring hus och gamla skjul

På vägen går en hund
i trygghet med en man
den är hans stora tröst
en verklighet så sann

En flicka går till skolan
hon går med väldig fart
hon lär sig nog för livet
så sant och underbart

Fabrikssignaler ljuder
så tydligt över bergen
höstens trötta bladverk
ses gulröda till färgen

Nu vaknar stadens puls
för många är det hårt
en ny dags tuffa tider
där liv kan kännas svårt