när kudden fångar kindens form

och värmen limmar hud mot tyg

 när mullret hörs bort skogens rand

och vindens rassel hotfullt slår

 då blixtar lyser himlen upp

och regnet piskar grödan tung

 och ängens dimma stiger högt

då håller jag din hand så hårt

och räknar avståndstid till ro

med en och, två och, tre och, fyra...

(c) tk.