Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du den 15:e december

-

Medans natten faller blå och svart kring mina fotleder
Famlar jag fortfarande efter någon slags kärlek
Men jag skyggar alltid och rymmer från alla trohetseder
Dagens datum är för mig fortfarande bara ett svek

Men trots all historia och alla våra fel
Så tänker jag på dig idag och allt vi kunde ha
Men problemet är att utan dig så är jag inte hel
Jag hatar att vi gjort varandra illa, jag vill att allt ska va bra


Idag drömmer jag om gröna kullar utanför Derby
Jag var så lycklig, du kanske inte förstod det
Mitt hjärta slår i trehudrafyrtiotvå, men jag känner mig som en staty
För det kommer för all framtid gäcka mig, till mitt stora förtret

Idag, ikväll och inatt så älskar jag dig lite mer
Vi var förlovade, jag trodde det var för alltid
Jag kan inte hjälpa det, är det bara jag som inser... ?
Det skulle vara fint om du tog dig tid och gav mig frid

Jag förstår att mina minnen och mina sår är mina egna
Mina tankar om en familj är blank
Det är som alla runt om oss, som bara är förtegna
Problemet är inte det motsatta könet, bruna, vita, större och slanka

Kvinnor har aldrig vart mitt problem
Problemet har alltid vart att jag gett bort mitt hjärta
Och jag kan inte göra någon annan rättvisa, inte skriva nya poem
För idag, i natt och imorgon så finns det inget annat än smärta....

Jag älskar dig och det förgör mig




Fri vers av Sergej
Läst 370 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-12-15 04:52



Bookmark and Share


  aol
,vilken hjärtesorg, som strålar ut från ett ensamt diktarjag, så berörande
2010-12-15

  PPQ
jag har nu läst den här flera gånger och jag gillar derm bara mer och mer för varje gång som jag läser den
2010-12-15
  > Nästa text
< Föregående

Sergej
Sergej