Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Min farmor betydde allt för mig, hon var den som uppmuntrade mig i mitt skrivande allra mest. Att förlora henne var svårt. Den här texten skrev jag när hon var som allra sjukast, men hon fick chansen att läsa den och det är jag glad för.


Farmor

Hon får inte dö,
hon får inte lov att dö ifrån mig.
Inte nu, inte imorgon heller,
men absolut inte nu.
Hon har ju alltid funnits,
därför kan hon inte bara försvinna,
inte nu.
Hon ska ju bli nittio, nu på lördag.
Hon måste ju vara här då,
annars kan vi inte ha nittioårskalas
och vi kan inte sjunga min visa,
den visa som jag har skrivit.
Hon får inte dö,
hon får inte lov att dö ifrån mig.
Jag skulle sakna henne
alltför mycket.




Fri vers av Marmelata
Läst 182 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-12-21 16:52



Bookmark and Share


    Loffe
Känsloladdad och kärleksfull och fin dikt.
Det är alltid svårt att förlora en närstående.

// Loffe
2010-12-21
  > Nästa text
< Föregående

Marmelata