Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

balladen om den moderna apan

Vi gick vilse i sökande efter oss själva
gillade inte alltid det vi fann

Ju mer vi försökte fylla våra liv
ju tommare vi blev, ironiskt inte sant

Så vi jagade efter skuggan av en regnbåge
som aldrig egentligen existerade

Vårt sinne målade upp bilder av mål
och på vägen glömde vi meningen med allt


Rikare och mer kunniga
fattigare och dummare



Anna blev rik på lotteri och förlorade sig själv
Nu letar hon efter svar och fogden efter de få
medel hon har, det som ej ger, det tar

Johan blev aktieklippare, när börsen sjönk,
följde han med, hoppet förvandlades till ett
hopp, sju våningar senare vart allt stopp

Marie var snyggast av alla och för alla
Tre barn och fyra män, spegeln sa något annat
Nu ensam även i relationer, emotioner kalla

Carl var smart som få, forskade för att förstå
Men apor har ingen framtid, det är väl så
När illusionen sprack, hans hopp likaså




Vi lurar oss själva i vår strävan att få leka gudar
om så för bara en sekund, härska

Våra egna liv klaras sällan av, även om
platsen känns vakant tycks den inte vår att fylla

Vi jagar inte, flyr, jakten på oss står klar
En dag kassera vi in, våra allra sista dar

Vi trodde dårskapen var vishet endast då den
förklarades av några utvalda få

Äldre men inte visare
erfarenheten ljummen, tystad


Nina är sexton och redan mer van i världen
än sin mamma. Ändå kan hon inte det mest
grundläggande. Egenvärde är inte till salu

Liam är namngiven efter idol som inte
inte klarar livet nykter. Han är tolv och undrar
var pappa är, känner skuld.

Stina är tio och har stringtrosor. De skär in i
hennes hud och senare in i hennes själ. För den
som inte besparar de små, stjäl. Barnår är få

Peter vi inte mycket om, ett vackert foto,
sovandes i ultraljud. Då någon ångrade sig.
Livmoder är ibland en moder som föder död


Skall vi inte vakna upp och säga nej till det som sker.
Den som tiger samtycker visst. Sch!

Vi slaktade de fina och upphöjde avskummen
denna värld hade att erbjuda.

Vi konsumerade människor och sög ut allt som
vi borde ha sparat, och värnat om

Vi sådde och sådde i flera år och en dag kommer
en skörd ingen tycks vilja kännas vid…

Ty den vägen var bred, den vägen var vid
Vi såg bort, eller agerade i enlighet med
Vi tog aldrig det godas rättfärdigas strid
Vi lyssnade inte till de som skrek, de som led,
även i det tysta

Ville aldrig kännas vid det vi alla visste skulle
komma, det som skulle ske
När slutet kom himlade vi med ögonen
som om det skulle hjälpa att le
Istället för alla tillfällen vi hade att agera
Handla i enlighet med det vi ville be
Istället för att tro oss om att vara vår
egen lyckas smed och goda fé

Vända om och skrika ut;
S.O.S i universum
Böja våra stolta knän
be om hjälp
Öppna våra tröga hjärtan
våga tro

För Gud!
Den moderna apan behöver Dig
mer än någonsin!






Fri vers av Regular
Läst 262 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2011-01-02 14:14



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
Massor av applåder!
2011-01-24

  Anton the poet
riktigt fint med ett schysst slut!
2011-01-02

  lisa"puzzle"svensson
fantastiskt bra och insiktsfullt!
2011-01-02

    ej medlem längre
Bra skrivet!
2011-01-02

  walborg
Underbar text om människors vanmakt inför valet att själva ikläda sig allmakten.
2011-01-02
  > Nästa text
< Föregående

Regular
Regular