Det sommarhöga gräset omfamnar dina bara fötter.
Du ler finurligt, kisar med drömmande ögon.

Du brukade hålla till där,
på mitt hjärtas sommaräng.
Det var picknickar i solen,
för många flaskor rött och tidlöshet.
Det var vi.

En morgon, var du bara borta.

Jag frågade alla, efter dig.
Fällde varje grässtrå, i ren desperation.
Med tårarnas lie.
Men ingenstans var du.
Och överallt, var du.

Jag saknar dig.
Du, min sommar och min vår.