Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vinternatt

I norr flaxar kråkan vilsen i kylan

kristallens rena ljus svävar fritt
i tysta världen

ur nattens hand sprids vintergatans sken
fyller valvet med existens

bergens kraftfulla siluetter sträcker sig
girigt mot ljuset

skogen vaggar sakta till vindens sång

den grå böjer lidelsefullt sin nacke mot
vintermånens sugande dragningskraft
yla ut sin närvaro

bryter den ljudlösa stundens tystnad i
jordenattens vintervärld
























Fri vers av Elwania
Läst 270 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2011-01-09 20:14



Bookmark and Share


  Feminaz
Besjälad!
2011-07-26

    ej medlem längre
Som en trolsk
sagonatten
fylld av mystik
och hemligt liv
2011-01-12

  poetryGirl
fin
2011-01-09

  Serapis VIP
Jag tycker om bildspråket.
Jag känner dock en viss tveksamhet inför raden: "yla ut sin närvaro".
Skall det verkligen inte vara presens? Och om inte: skulle strofen i så fall inte kunna inledas med ordet "att"?
2011-01-09
  > Nästa text
< Föregående

Elwania
Elwania