Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Du var min, Katharsis

Jag minns,
I hans pupillsvarta hår bodde indigofinkar
I hans ögon levde solar som lyste i mörker -

Han sa;
Den dagen då urtidsfåglarna rispar himlakupolen,
Den dagen då minfälten blomstrar,
Ska jag ta med dig dit -
Där soldoften absorberas i möten mellan själar,
Där spruckna drömmar blir som såpbubblor mot din hud
Bland regnglänsande stjärnljus,
Ska vi tappa fotfästet -

Falla fritt

Den natten kysste du mig vindögd,
Lämnade fingeravtryck på mina ögonlock

Den natten var du min, Katharsis
Aldrig ska jag glömma





Fri vers av Nastrina
Läst 385 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-01-10 14:00



Bookmark and Share


  objekt3
"den natten kysste du mig vindögd, Saskia."
2011-01-11
  > Nästa text
< Föregående

Nastrina
Nastrina