utanför står de darrande
de osedda, lågt rankade

med ryggar vända
mot sig är de rädda
att hånet skall ta
överhand nu och kräva

deras underkastelse

utan att bevärdiga
dem med en blick

så är det nu, det
som ingen törs
definiera eller uttala

böjda ryggar

är inte vägen in, men
det vet dom inte

koden okänd

men det krävs fyra
av dem nu, en och en
är de inget alls, bara

lovligt villebråd

är vi tillbaka
i medeltiden