Svart

Jag är svart idag i protest mot det skenheligt vita.
Jag är svart idag som en punkkänga i nyllet på den bländvita lucifer.
Svart som sorgkanterna på den arbetslöse indiske bonden,svart voodoprästen med alla sina nålar som krishna med koherdeflickorna i skogen. Svart som solen när den gömmer sig i rymdens stjärnfria mun.
Svart som Mahlersymfonins crecendo. Jag är svart som saknaden som sufidansarens kåpa,som onans penetrerade åker,som myggan under din fot,som bråddjupet i våra själar.
Jag är svart som film noir som en våldtagen au pair svart som tjära och papp,svart som snuset under min läpp som asfalten där jag går.
Jag är svart idag som din korpsvarta lugg som själens dunkla natt. Jag är svart idag som hjärtat som slutat tro svart som en slaktad helig ko svart som allting som jag tidigare stretat emot.
Jag är svart idag som myriader av avslöjade lögner,svart som tyst dödsmetall,som minnet av ett arkaiskt syndafall.Jag är svart som den dömande fejkguden som brinner på ditt altare av svart kristall. Jag är svart idag som solen du placerade i mitt bröst,svart som det sköra löftet du gav mig till tröst. svart som tråget i den utfattiges hus svart som drömmar som blev till grus.
Svart som spegeln som reflekterar utan att behålla någonting svart som det svartaste i allting,svart intill medvetslöshet som ljudet av regn när du inte är här svart som i en annan medvetandesfär svart som buddhas tredje öga när han lämnade vår värld,svart som statistik som ökenmusik svart som det aldrig har varit och aldrig kommer att bli. Jag är svart idag som en obekväm sanning.