såvacker

släppte träd in

månfjäder

silvrande

i fingrar

mottagande

skrev

indigosmaragder

i hennes  panna

strålar

visshet

ej svunnen

hon släpper månfjäder

finner

väg

hon ser

gryningsfågel

andas

vind

hon bär ett diadem av

kärlek

givet

sprider ut fingrar

ur händer stiger solstrålar

till

väv an