och varje dag. endast genom tanken på.

kan föra mig vidare. till nästa.

och idén om att aldrig ge upp. för jag vet att någonstans

sitter du med ditt morgonkaffe med mjölk och  förlorar din själ. 

varje dag förs mina tankar som vågor mot din strand.och bilden av dig

sköljs upp som vrakgods mot mina näthinnor.

små stötar. som nanosekunder. omärkliga för alla. utom för mig.

när jag kör bil. ser jag då en rosagrå sky. kör jag förbi en särskild gata.

och när jag vänder mitt ansikte uppåt. vid havet. i Skåne. 

och känner pulverregn.

då är jag åter sann för en sekund.

jag lever i två halvor.den ena synlig. men som mest är som en

docka på en tråd. den andra som är jag. och som du inte ser.

det är den som håller mig uppe.

bilder av Göteborg om natten. Österlen om vintern och havet.

Amadeus skratt. fisksoppa på Måns Byckare.alla levande ljus.

varje bild för mig framåt ännu en stund.

kärlek har så många liv. så många ansikten. vi hinner inte se dem alla.

den är oändlig kärleken.allomfattande. och jag ber dig åter att

inte förhärda ditt hjärta. kärlek är frihet och liv.inte fångenskap.

kärlek mellan själar är utomjordisk.skön.

kärlek mellan kroppar är jordisk sinnlig njutning. smärtsamt vacker.

är fulländning ibland.

där kärlek en gång rotat sig finns alltid spår.

finns alltid rester. som inte går att tvätta bort.

för du det ultravioletta ljuset över ett hjärta som har älskat

kommer du att se tydliga spår.

kärleken växer med avstånd och tid.säg minns du prismat som hängde

i ditt  köksfönster. hur det glittrade och dansade.i dess speglar såg vi världen.

och varandra.

kärleken vill inte ge upp för den är rotad i kött. djup. djup.

och när köttet förgås lever kärleken vidare. söker upp den älskade.

så är det.

det är därför guldfisken ler. i spingbrunnen. i din trädgård.

bakom den höga muren.