Vitsippan bär skönhet
kring sina vita kläder
En vanlig betraktelse
i vårens vackra väder

Kusinen så strålande
med klänning så blå
Blåsippan hon niger
så kärleksfull som få

Den söta konvaljen
som bruden vill ha
En försommarkärlek
som doftar så bra

Av klöver röd och vit
binds sommarens krans
Den sprider sin glädje
kring älvfrökens dans

På ängen hon växer
med styrka som få
Maskrosens skönhet
mot himmel så blå

I backarna hon växer
Mosippan så spröd
Fridlyst och ovanlig
men full av inre glöd

Längs vägarna går livet
i rallarrosens spår
Förföriskt de vajar
där sommarvinden går

Prästkragens stjärnor
ger i kärlek tur
Så strålande mot skyn
de spelar i dur

Så vilda och vackra
står de i gläntan
Skogsfibblans iver
föder en längtan