Vad är det när händerna
börjat att knottras, lösas
upp likt hudsjukdommar
är livet på väg att ta slut?

Jag vill gärna, så gärna vandra
vidare i skogarna, över bergen
in mot centrum av tankefångarna

där svaren finns, världars svar på
världars frågor, de tyngsta att bära

här finns ännu mycket att lära
allt, allt vill jag ta med mig dit

min kappsäck är bara halvfull

jag frågar om jag glömt något
missat något jag borde vetat

lär mig, lär mig allt

men jag, som alltid lagar
mat utan recept, på känsla

(min paella, mina soppor och grytor
som aldrig kan upprepas helt )

jag behöver ingen beskrivning
bruksanvisningen finns i mig

mina händer följer med, men är icke

längre oskyldiga som ungdomars mjukhet