det började bli dags för mig att gå in
men först ville jag plocka ihop efter mig

nu skulle gå lätt, det var min tanke
när jag fått ordning på altanen

fälla ihop parasollet, det skulle gå lätt
det var vad jag trodde, något var fel
det gick inte, jag gav upp

stolarna intill väggen så lockar dom
inte objudna gäster att sätta sig på
någon av stolarna

det är något jag hoppas inte händer
men med vägen så nära och någon
som fått för att dricka kan det vara
lätt att sätta sig en stund innan man
fortsätter

men stolarna rasade omkull hur jag
än försökte till slut plockade jag bort
en kruka som jag så småningom tänker
fylla med blommor, då stod stolarna kvar

jag retade mig på att jag inte kunde
fälla ihop parasollet, så jag bad mycket
och länge om hjälp inte bara med
parasollet det finns mycket att be om
och jag vet att han hör och lyssnar

jag gick in lät parasollet vara
började laga mat
men kunde inte släppa tanken
varför jag inte kunde fälla ihop det
jag åt diskade såg på nyheterna
på teve

efter det gick jag ut
satte mig en stund
innan jag gick till anfall
på parasollet

gissa om jag blev glad
på första försöket
kunde jag fälla ihop det
slipper vara orolig
att det ska hända något
att det ska ta vind
och flyga i väg
så visst såg han
och hörde min ängslan
hjälpte mig så att
kunde göra det
fälla ihop
parasollet






anits 25 april 2011