Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ett litet ordsnickeri av det lättsammare slaget.


Tanten

Mina rum blir nog aldrig någonsin klara,
för jag är Tanten som alltid "ska bara".

Först fixa det ena och sedan det andra.
men nu har jag börjat att sluta mig klandra

för disken, som växer på bänken i köket
och tomtar på kaklet som tisslar om stöket.

Det ändras och växlar och lockar till handling
för jag är Tanten i ständig förvandling;)




Bunden vers (Rim) av Sommarnattsljus
Läst 234 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2011-04-28 15:26



Bookmark and Share


    ej medlem längre
Alfons Åbergs bortsprungna mamma, kanske?
Ska bara, ska bara, ska bara . . .
Att börja att sluta sig klandra låter sympatiskt, mycket sympatiskt. Hur var det han sa, vår kollega: något om att vi aldrig blir färdiga, och att det är som det ska.

Kan det där kollegiala möjligtvis uppfattas som hädelse? Nåja, jag tar risken . . . :-)
2011-04-28
  > Nästa text
< Föregående

Sommarnattsljus
Sommarnattsljus