Du, min sommar och min vår.
Jag hade letat i dagar,
vänt upp och ned på minnen och längtan.
Jag hade strävat i veckor,
kommit nära så det bränns.
Så kom du,
bar mitt hjärta i en korg.
Jag visiterar ditt leende,
abdikerar inför dina mjuka händer.
Lutar mig mot dina ljusa andetag,
konserverar din helande doft.
Inser att jag lever, igen.
Kriget är över,
kärlekens vita flagga hissas,
Du vårdar sårade i min kammare av ångest.
Drar upp rädslans persienner,
belyser de vrår som fått vassa kanter.
Slipar dem mjuka,
med dina röda läppar.
Jag hade letat i dagar, strävat i veckor.
Trängtat, i månader.
För att kunna älska, igen.