var ropar vinden

var

var

hur menar du älskade vind

var

var i

var i din skönhet

har du sett ökensanden

sandhavet krusas lätt på ytan

knottrande hud

har du sett solen leende andas

har du sett månen leende andas

har du sett stjärnfolken skrida

har du hört

var

var

var liv

har du sett kristallvindar svepa

med fingrar röra om

lyfta sanden

har du sett hur sandens

gnistrande

kaskader

är

det

du benämner moln

drabbas ej av panik

då du tror dig inte veta riktning

se molnen segla

har du sett kristallvindarna svepa

med fingrar röra vid

lyfta sanden

moln vackra regnbågsmoln

är du

var

var

i

och det hände sig att kristallgårdarna blommade

det fanns en gång

och det hände sig att

 kristallgårdarna blommade

i dina ögon

i ditt bröst

av dina steg

av dina händer

de renaste kristalljus

i den blomningen var detta

tankens ursprung

tankens

ursprung

den skapande källan

kristaller gavs färger av

hjärtordens stjärnandning

den andningen var i detta skeende inre andning

den andningen kan vi helt enkelt benämna fantasin

kanske ljuset blev för starkt

kanske tanken inledde jämföranden

kanske tanken inledde beräkningar

av allts dignitet av

allts täthetsgrad

tanken lägger en snara runt halsen

avskär

förbindelsen

därigenom stiger grämelse in i bilden

grämelse av att ej nå fram

lyft din blick in i

björkarnas skira grönska

i björksalarnas solkaskader

så ser du det

upplöstas

allt