Han blundade och vände ansiktet mot solen. Bänken var kall att sitta på men solen värmde, ansiktet liksom hans tankar.

Han hörde stegen som klapprade mot trottoarkanten en stund innan de saktades ner och någon skuggade solens sken mot hans ansikte.

- Jaså, du kom ändå, sade han, när han tittade upp. Så glad jag blir!

- Åh, du är dig lik, det ser jag.

- Du har ju inte åldrats alls.

Han hade sökt upp henne på Eniro.se. Hennes namn var ovanligt, så hon var lätt att finna. Efter ett telefonsamtal var träffen ordnad och glädjen över mötet fanns hos båda.

(c) tk.