Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Men hon är konstigare än jag




Jag tycker om hennes konstighet.
Jag har aldrig varit konstig,
inte på ett speciellt, spännande vis.
Jag har aldrig varit speciell och spännande.

Sedan kom du.
Du sa att jag var konstig,
med en sådan där glittrande känsla vid ögonen.
"Du är så konstig"

En vän sa till mig en gång
att jag förtjänade någon som varje dag berättade för mig
hur fantastisk jag var.
Jag log, för det var fint av henne att säga så.
Inte för att jag trodde på det.

Kort därefter låg du och jag vid varandras sida.
Det var natt och dina ögon såg bottenlösa ut.
Du strök dina fingrar längs min kind, och sa:
"Har jag sagt till dig idag hur speciell du är?"

Jag har aldrig varit konstig.
Inte på ett spännande, speciellt vis.
Jag har aldrig känt mig fantastisk.
Men med dig är jag speciell.
Speciell, spännande, fantastisk, konstig.
På mitt egna lilla vis.

Såsom du är för mig.







Fri vers av Erika Olsson
Läst 399 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2011-05-21 15:05



Bookmark and Share


  Hazar Sultan
Den här är så mycket kärlek att man får hopp på något sätt. Konstigt att jag inte kommenterat den innan, för jag har lästen ungefär tusen gånger.
2011-10-12
  > Nästa text
< Föregående

Erika Olsson
Erika Olsson