den första värmen
grus som knastrar

vattenytans spegel
fylld av moln

vandrar sakta

lyfter kameran
fångar ögonblicket

tänker på samtalet
där man ville veta

hur jag tänker
om ett kompromisslöst
barnfokus

vandrar över
det gröna gräset

en ensam maskrosboll
lyser vit

går in bland träden
andra träd än hemma

träd som andas
lever, talar

doften av vatten
blandas med
doften av vått gräs

känner noga efter

          *

på ett annat vatten
anfaller man

alla säger sig ha
rätten på sin sida

en del anser att man
inte skall lägga sig i

angrepp och försvar
blandas i virrvarr

på TV skärmen

       *

telefonsignalen
ekar skarpt
en tidig morgon

lyfter luren

och mitt svar på
ett kompromisslöst barnfokus
visar sig passa in

uppbrott

          *

en gång stirrade
jag envist på det
som jag trodde fanns

försiktigt närmar jag mig nu
det som finns

nyfiket bävande

vem är jag
vem är du
vem är vi

och mellan störtskurarna
kröker jag ryggen
och kantklipper gräset

där jag bor nu

© Eva Langrath 2010