För den som inte gjort upp med evighetens hemvist, står tiden att finna likt sand som hjälplöst glider ur händerna.

Ju hårdare handen sluter sig ju mer tycks den sippra ut mellan fingrar, oförmögna att hålla den kvar.

Men lösare grepp hjälper lika illa, även om det då känns mindre, och påminnelsen inte blir lika stark som förut.

Varav de flesta väljer att göra så; titta bort och fokusera starkt på någonting annat.

En del kallar detta för förnekelse.

Världen kallar det självutveckling.


Människan i sig är ett timglas
till påminnelse för den som vill...