Ditt leende fick mig att glömma det som var förut.

Ditt skratt värmde mig likt solsken mot min hud.

Du sa jag ska älska dig för evigt, vi ska bli gamla, slå oss ner och bygga vår bondgård.

Du gav mig hopp, du gav mig tro, om ett liv fyllt av lycka.

Jag trodde naivt att såhär kommer det alltid att vara, och uppslukades totalt av dig.

Men du försvann från mig lika snabbt som du kom in, i mitt liv, i mig.

Och nu står jag här ensam. Ensam är stark säger dem.

Men min låga har slocknat.