Kanske är det i tystnaden
som orden hörs klarast
när natten blir stum
och lugnet lägger sig
när du hör dina ord
rusa genom hjärnan
stannar upp och begrundar
och låter dem sakta landa

Det lilla obetydliga ordet
kan plötsligt bli det viktigaste
det stora vackra ordet kan blekna
i eftertankens stund, i en vilande värld
den yttre världens stress rinner bort
och kroppen fylls av ett inre lugn
det är då jag vill möta dig
du och jag äger en värld av ord

Själsfränders förening till en
när orden flyter fram och tillbaka
fokus är så starkt att inget stör
du känner på mina ord
och jag känner på dina ord
i ekot finns en samklang
mitt inre brinner i vårt möte
och jag känner din eld i mig

Efter vårt möte är inget sig likt
orden har fått högre värde
dina varma ögon följer mig på vägen hem
jag känner skiftningarna i dem
och jag ser leendet i din talande mun
jag stannar länge kvar i den täta stämningen
jag känner dig inte, bara dina ord
de ger mig en själslig orgasm

Kanske är det i nattens tystnad
de vackraste mötena sker
jag går hem genom natten
de enda ljud som hörs
är ett stilla susande från träden
som sträcker sig mot stjärnhimlen
där en blek måne tittar ner
det är där i stillheten jag hittar mina ord

MOLLUSKEN