Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
eller Replik till fru Åkesson (orkar ni läsa hela ska ni få en nyårspuss)


Det bor ett buddhistiskt lugn i de här byxorna



Jag lever ett duktigt liv
på Klockartorpsgatan 25 om dagarna.
Plockar ögonbryn och jagar dammråttor
hänger fondväggar
och bakar prestationsbullar
med keso.

Jag lever ett duktigt liv
i tristessens gränsland.
Jag är svensk.
Och jag hade en svensk uppväxt.

Jag läste Puss å Kram under täcket,
såg bildband om myrors förökning
och var medlem i kyrkans miniorförening.
Jag drömde om ljus i håret
och att sjunga till gitarrer, längst fram.

Jag drömde om att få vara med.
Och att aldrig bli lämnad utanför.

Jag ägde två kassetter med Gyllene Tider
och en rosa dunjacka
som matchade min mors frisyr.
Jag jobbade på en golfrestaurang
med rödnäsor och klass III
alldeles för tidigt om eftermiddagarna.
Jag känner ännu doften av gröngräs
och regnjord och av ost
och hur toppluvorna alltid var för stora.

Jag var en ensam sladdunge.
Jag grävde gångar under snön
och snöt klumpar i blöta Lovikkavantar.
Jag satt under en knarrande kökstrappa
och skrev hemliga brev
till pojkar som inte fanns.

Jag blev upptäckt i ett tält i en sommarstugeby
på Ölands norra udde.
Jag tog sånglektioner och sjöng min längtan
hela vägen genom hopprepet.
Jag såg ett badhus brinna ner
och många sjukhus.
Män med hjärnskålar som rotmos,
ännu kippande efter livet.
En kvinna med armarna ihopsydda,
lapptäcken under tröjan.

Jag har ätit sju sorters kakor
i kattskitsluktande bondgumsvardagsrum
och druckit häxblandning
bakom buskar.
Jag har armbågat mig in i societeten
halkat över marmorgolv
burit inneskor
och tystats när Andra fört talan.

Jag har suttit inlåst på ett kontor
och sett min ungdom vinka utanför.
Prövat lyckan i en vintrig landsdel
med Humor i gästrummet,
Venus i sängkammarn.

Jag har vilat på smärtans strå
och längtat efter Svarta Malin.
Aldrig förstått hur man kan hemsöka
och bo i himlen
på en och samma gång.
Jag har aldrig sett New York
eller nått Alltings centrum.
Men sett gubben Tyst, i min hemby
jaga barnen över kyrkbacken
sedan spela orgeln varm
med församlingens fetaste fingrar.

Jag har gjort min magnetröntgen.
Jag har försökt se ut som någon
som äger dansgolv.
Och hört människor tiga ihjäl varandra
bakom blommorna vid en gravsten.

Jag trivs inget vidare här
men vill för allt i världen inte tillbaka.
Jag har hånglat
med sångaren i Clawfinger.
Jag var alltid livrädd, livrädd, livrädd.

Jag lever ett duktigt liv
på Klockartorpsgatan 25 om dagarna.
Lyssnande på dunket
i grannens tunna vägg.
Jag gav mig en gång i väg
men hamnade bara i en annan lägenhet.
Efter ett tag börjar alla väggar
röra på sig.
Kraven för stora
och övningarna i anpassning
lust och lättja, ledighet.
Det gör till slut ont att knulla
tio timmar om dygnet.

Jag har egna vingar
som växer ur min ärftliga puckel.
Och när jag söker som en vildhund
efter berusning
vecklar de ut sig, en bit till.

Ja, det bor ett buddhistiskt lugn
i de här byxorna, numera.
Men min svärmor påminner mig ständigt
om att mitt hem
borde ha mera färger.

Jag har sett ett blottat pannben.
Den unga narkomanen grät och skrek
efter mamma.
Jag har sett människor kliva över varandra,
morfinet tala ur en döende.
Hjärtklappning.
Håravfall.
Jag har slitit.
Jag har gått fel, men kommit hem – hel.

Jag har legat sömnlös i en storstad
där elementen bara suckade.
Jag har sett den gula röken stiga, råmandes
ur konstgödselfabrikens innandöme.
Jag har sömnig forslats kring
under filtar framåt småtimmarna.
Vilka kalas! Vilket kackel! Vilka kärringar!
Vilket nystande av ludet garn
mellan min mormors mjuka händer.

Jag tror inte längre på Sverige
som välfärdens förlovade land.
Jag ser generationskamrater arbeta sig grå
20 timmar om dygnet.
Och det handlar inte ens
om en mässingsprydd TV-apparat, längre.
Vi springer från oss själva.
För vi drömde ju bara om att få vara med.
Och att aldrig bli lämnade utanför.

Jag lever ett duktigt liv
tränandes min egen självständighet.
Depak Chopra, Davinci-koder, Dalai Lama och Dr Phil.
Och jag har lagt märke till den sorgliga likheten
mellan en religiös
och en utmattningsdeprimerad.
Famlandes efter sanningar
kvarglömd i ryckiga rörelser
ingen räddare.

Jag har skannat nätet varje dag
i mina tappra försök
att hänga med i valdebatter.
Jag ser att kultureliter
följer sina förutbestämda vindlingar.
Att vissa krig alltid mördar sina barn.
Att kvinna efter kvinna våldtas
i just mitt kvarters buskage.
Och jag ser på årtalen i dödsannonserna
att jag lånar mina älskade
på ännu lite övertid.

Jag har hört äkta par
vräka bitterhet och äganderätt
över varandra.
Och om måsten fastkletade som tuggummin.
Om radarsikten, inställda
på ett annat liv.
Om de uttråkade mödrarna, förvånade.

Jag har sett missförstådda människor
se på mig från djupet
av deras tystnad.
Jag är inte mor.
Men jag har sett dem.
Och de led tillräckligt.

Jag har bott i en kappsäck
för att göra mig tillgänglig för friheten.
Jag har rymt genom ett toalettfönster
på Hard Rock Café.
Jag har älskat passionerat
utan att veta med vem,
lagt mig inuti en tågvagn
och försökt att försvinna.

Jag kommer alltid att vänta på ett Sen
eller Den, eller Ken,
på mohairkänslan
och hur man lär sig att hjula.

Jag söker en ung själ
i en sund kropp.
Jag äger en bostad med kuttrasjuspis
som kostar en halv förmögenhet
men som ingen hinner vara i.
Jag har man med vackra handleder
jag knappt kommer ihåg namnet på.

Och jag och mina minnesluckor rusar
för att sträcka en hand genom rummen av rymd
för att föra ett finger till lågan
men vi skyndar alltid hem, tillbaka
för att inte komma för sent.
Igen.

Jag ser en likhet mellan mig och tiden.
Vi rör oss, men finns inte.

Jag är svensk.
Jag har pensionsförsäkring.
Jag kommer förmodligen att dö i cancer.
Kanske har jag råd att köpa mig en gravplats.
Kanske kommer någon att komma ihåg mig.
Och hur detta vill gnaga sig in
i mitt eget ansikte.

Jag lever ett duktigt liv
på Klockartorpsgatan 25 om dagarna
irriterad över uteblivna rotrenoveringar.
Jag tänker på min syster
som alltid talat med röster
jag inte vågar lyssna till.
Jag tänker på min bror
som blev en främling.

Jag gör mina armhävningar.
Jag pyntar mina väggar.
Jag hör det ensamma ropet
från mina väninnors balkonger
stiga över andra stadsdelar.

Och vem lider tillräckligt?

Jag har kräkts
till Fan avlöste mig.
Tillåtit min tunga
att bli ett aggressivt mordvapen.
Ett instrument för all min instängda luft.
Accepterat att jag blev adopterad
som heminredningens
mest klädsamma möbel.

Och älskat det!
Och älskat dem
som sett ädelstenar i mina gröna ögon
i stället för mig.

Så jag går in och stänger min dörr.
Jag vilar under fluffiga täcken.
Jag skriver dikter med små kosmos
mellan några komman.
Jag försöker förvandla stenar till människor,
tycker mig inte där längre
vara bakbunden.
Där finns ingen stum hud
spänd över mitt ansikte, längre.

Jag var den vackra svanen
som blev till ful, ful ankunge.
Jag ältar mina ord – och jag vet om det.
Jag plåstrar med min hud
stretar, letar – mitt lilla liv.

Jag ser en likhet
mellan mig och tiden.
Vi rör oss mellan människor.
Och vi lever ett duktigt liv
på Klockartorpsgatan 25 om dagarna,
letande hyllningar till tillvaron.

Jag hör ambulanser utanför
och posten landa tungt
på min dörrmatta.

Men jag har egna vingar
som växer ur min ärftliga puckel.

Jag led tillräckligt.

Och det bor ett buddhistiskt lugn
i de här byxorna.




Fri vers av Saga-Sofia
Läst 4280 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2006-01-02 17:47



Bookmark and Share


  Magdalena Eriksson VIP
Haha läste hela glad hittat dina texter!
2015-02-08

  Pärlemor
Snubblar över detta alster sex år senare.
Eller ska vi säga sex år tidigare?

Sex år tidigare än nästa person som bokmärker.

Tidlös och riktigt, riktigt bra!
2013-01-18

    Issand. VIP
helt jävla underbar att bara försvinna in i.

bokmärker.
2009-06-23

  Eva Enjebo/Drugge VIP
:-) Hade inte alls tid att läsa
den här. Jag ska iväg till jobbet.
Men det gick inte sluta.
Helt underbart fantastiskt
skriven med massor av
tankvärda saker.
Jag fick massor med inspiration
i allt möjligt.
Sparar absolut som favorit
2009-01-23

  Mikael Lövkvist
Jag läste om den här gamla favoriten idag och den gav mig åter stor läsglädje men också tårar. Du skriver så rakt upp och ned naket här att jag blir fullständigt berörd. Tack, Sofia.
2008-12-30

  Allica
Vet inte vilken gång i ordningen det är jag läser denna.
Kan aldrig läsa mig trött.

Återvänder igen och igen och bara älskar gåshuden på mina armar.

Tack!
2008-11-26

  Moa Martinsson
Jag föll i kärlek med de här orden för två år sedan. Och jag gör det igen...och igen. Fortfarande lugnet?
2008-09-20

  Ken-ett
Så lång men inga onödiga ord
Litterär skönhet
hela vägen
Tack! Tack!
2007-09-28

  aol
så imponerande läsning om din tanke om ditt lilla liv om flykkten
tiden i rummet 5 stjäror
2007-09-07

  Mackan
otroligt bra
ger en underbar melankolisk känsla
som ger mig rysningar
härligt flyt och man bara njuter
bland det bästa jag läst
2007-04-17

  Thomas Strandberg
Ett driv och en energi i texten som är omöjligt att värja sig emot. Jag är drabbad. Detta är bra på så många plan att jag inte ens orkar börja förklara varför ;-)
2007-04-02

    pastorn
och det här skulle man få en nyårspuss för att läsa igenom? du är frikostig med kyssarna, för det var snudd på omöjligt att inte läsa allt. om och om igen. knivskarpt, personligt och mycket, mycket välskrivet. kan man betygasätta livet? jag vet inte, men det här bokmärker jag och återkommer till. tacktacktack!
/johan
2007-01-16

    ej medlem längre
Ställer mig till den skara som bara ger beröm och ingen konstruktiv kritik.
Om jag kunde skulle jag ge den en 6:a. Riktigt, riktigt bra, trots sin längd... eller kanske på grund av sin längd då jag hela tiden vill läsa mer.
2007-01-11

    pladask
oj. jag läste. det trodde jag inte först, när jag började. det är nog ett bra betyg. jätteintressant läsning och otroligt läsarvänligt trots längden.
2006-12-04

  Ingrid Nilsson
Läst,lett och njutit!
2006-11-29

    Lena Nilsson
instämmer i tidigare kommentarer, det här är en dikt som man inte släpper förrän den är slut.
2006-11-10

  FiloSofie
måste instämma i föregående talare,
brukar inte gilla långa texter men dina är ett undantag!
riktigt bra!
2006-11-10

  jimmy welleby
Galet bra! Applåder...Jag brukar avsky för långa ordorgier, men du har något som gör att man vill fortsätta. Bortom stilismen och dom koola vardagsmetaforerna...Så skönt med folk som verkligen har något att säga. Det skiner igenom allt annat. Puh! Tack igen
2006-11-08

  jennie.
fängslande.. :)
2006-10-17

  Sländan
Det bästa jag läst på länge! Grattis till en underbar text!
2006-10-14

  Mikael Lövkvist
En helt makalöst bra dikt! Grattis!
Mikael
2006-10-12

  livet
fan vad bra du är!
2006-10-03

  siben
Sa igår till en vän att jag inte orkade läsa långa texter på poeter, men oj så fel. Det finns en oerhörd nerv och frenesi i den här texten. Gillar den mycket.
2006-09-28

  ozzie
yeah!me like.
2006-09-13

  tom boreland
klockrent
2006-09-02

  Tove Meyer VIP
du ar ett geni!

jag fastnar med hapnad over dessa rader som verkligen beskriver etthelt liv, och som man kanner igen sig.
du lyckas med att fa med bade den allra minsta betraktelsen likval som de stora livsfragorna. ja, helt fantastiskt.
2006-08-19

  Bissen
Trodde faktiskt inte att jag skulle orka läsa hela, men jag fastnade fort!
Oj! Det mesta är nog sagt, men... Ja, jättebra!

ps. Du är skyldig mig en nyårspuss ;)
2006-08-10

  Fred Söderblom
hej jag ska vara sådär härlight okonstruktiv säga att hej du bor ju granne med
min mormor & morfar

alltså jag måste funderar mera OK fundera lite över kopplingarna mellan religiositet - uttmattningsdepression alltså jag är inne på beat & deras tro på att döden kommer den kommer man kan tro på att männsikan lever genom slitet & när hon är nedbruten har hon bara existerandet kvar, det rena livet. & DET det är ju buddhistiskt - så, jag ser dom kopplingarna i din dikt. (precis som kerouac utforskade buddhismen)
2006-08-05

  Tovan
vad kan jag säga, allt har redan sagts. Ville bara skriva något vid denna helt sanslöst bra text. Wow.
2006-08-04

    n.
herregud, att jag glömt kommentera denna guldgruva.

det var ju den du framförde så vackert i stockholm så jag bara tänkte att fyfan vilken lady alltså.

du är så fantastiskt jättebra, tycker jag-
2006-06-30

  Janjohan
Alltså, Saga-Sofia, vad ska man säga? Jag har nu läst den här, flera gånger. Varje gång hittar jag nya dimensioner. Den är helt enkelt bland det bästa som skrivits på den här sajten. Törs man säga så, om man verkligen menar det? Om inte redaktionen lägge rut den här på introdidan till vänster så kommer jag inte att förnya mitt medlemsskap än på ett par dar... Alltså, det vore löjligt att skriva att den är strålande. Den är strålandest. Bäst.
2006-06-28

  Albert
jag är den 735:e läsaren av det här, och jag är glad att jag är en i mängden, jag är glad att jag läst det här, jag är inte en i mängden jo det är jag, men när jag ser dig här, så här, blir jag inte bara en i mängden, uatn någon, det är så mycket i det här... Tack för att du skriver iväg den här. Får jag en puss också, så här långt efteråt?
2006-06-28

  Sebastian Lönnlöv (sidhe)
JA!!

Har just läst din långdikt för fjärde gången, kan liksom inte låta bli. Sonja Åkesson är underbar och Ferlinghetti med och det är så typiskt med en pastisch på en pastisch. Det är så härligt med en ny självbiografi från ett helt annat liv, inte lugnt längre, duktigt, duktigt. Det var underbart att höra dig högläsa på Vårfesten och nu kan se dig framför mig.

Tack för att du väckt min lust att återvända till fru Åkesson, som jag läst och älskat men så småningom glömt bort. Nu står Hästens öga i bokhyllan och vilken dag som helst ska jag leta igenom de dammiga antikvariaten efter hennes samlade verk... och återupptäcka alltsammans. Och läsa Självbiografi och sedan läsa din dikt igen. Och igen.

För det är ni värda.
Och det är jag värd.
2006-05-31

    rainbow
oh!! helt sanslöst!! upprepningen av adressen, det återkommande "jag har", känslan, orden, allt allt allt är bara så otroligt! väldigt lång men helt omöjligt att sluta läsa när man väl börjat. om nyårspussen är en belöning för att ha läst hela texten så är det överflödigt.. att ha läst den är underbart nog :) tack så mycket för härlig läsning! kramar
2006-05-24

  sol
den är helt underbar -
och du läste den sååå gripande,
med det där lugnet; inte bara i byxorna.. :)
gillade upprepningen av din adress..
2006-05-15

    ej medlem längre
Hoppsan, såg nu att jag visst inte missat den, att jag redan kommenterat den nedan, hade helt och hållet glömt bort den/det, min hjärna fungerar inte så värst bra tydligen...sorry... *suckar*
2006-05-11

    ej medlem längre
Nu blev jag stum, har liksom missat den här,
hittade den genom "Läs gärna" på sin sida.
Vilken läsupplevelse, jag blir så berörd,
och stum... *favorit*
2006-05-11

    ej medlem längre
det här är makalöst bra
det lever
och minns
och håller och släpper
jag åker rutchkana bredvid!

dessutom är det
underbart att ha hört
din egen röst till
texten!
tack¤
2006-05-08

    seymour
ärligt
vackert
njutbart helt enkelt

Tack!
2006-05-05

  Moa Martinsson
Otroligt fängslande...kan inte sluta läsa, igen och igen...du har verkligen makt över orden...de tycks vila i din hand...Den här sparar jag...KANoN!!!
2006-05-03

  Albert
jag är den 476:e som läser det här, jag kan bara säga: Du är BRA! Och jag ser att du ser och vet mer än en människa skulle behöva veta, på nåt sätt... oj, tänk att det kan finnas så här mycket i en människa... du är ett underverk, ett mirakel
2006-05-02

    Hans VIP
Jag mest ler och nickar igenkännande när jag läser den här texten. Även om både ålder och kön skiljer oss åt..gissar jag utan att egentligen veta säkert...så känns det som att den bitvis berättar om mitt liv också.
Tack/Hans
2006-05-01

    ej medlem längre
Även om jag inte gillar att tillskriva texter en generation så passar den fan mig oss sjuttitalister..en text för oss att läsa emellan åt. Precis som fru salige Åkesson skrev för sin generation 40-talisterna, eller om hon va 30- talist..struntsamma.

Förden delen Sofia så kan jag säga att denna dikt ska du läsa..för den är en av de bästa dikter jag har läst. punkt.
2006-04-22

  Lola
Jag har märkt att jag återvänder till den här texten.
Den inspirerar. Du inspirerar.
2006-03-03

  vissla
Jag fick precis en puss
och hela denna text är en unik samtidsbeskrivning
2006-03-02

    ej medlem längre
Vilken godbit! Många väldigt lyckade formuleringar i den här, sådana som sticker ut ur en rakt igenom välformulerad och läsvänlig text. Multo bueno - gracias!
2006-02-28

    vilsen
den här, den var ruskigt bra ! svårt att sluta läsa, ögonen ville bara ha mer, eller var det hjärtat ?
tack för titten in i ditt liv :D
2006-02-27

  Evelina Rosenqvist
oj, den var väldigt lång!
och väldigt bra!

dina liknelser är inte det minsta klyschiga, men känns inte långsökta heller. Det är faktiskt ganska ovanligt.

Bra skrivet!
2006-02-02

  Lola
Lång, ja visst, men den går inte att sluta läsa. Det blir många nyårspussar att dela ut för dig!
Tiden är visserligen en illusion, men det är inte du. Du är äkta.
Det här var utlämnande, oförställt och rasande bra. När jag läser den försvinner rummet och tiden och jag hör din röst, bokstäverna blir som notor på arket.
Och dina gröna ögon är ädelstenar, mest p.g.a den som tittar ut genom dom.
2006-01-16

  Allica
Vilken resa, vilken resa!
Helt lysande bra skrivet.
D blir bokmärke på en gång.
Nu ska jag gå o baka prastationsbullar o odla mina vingar....
2006-01-14

    ej medlem längre
Ojoj, den här läste jag igenom med "glädje", sörplade i mig, jättebra!
Och hög igenkänningsfaktor.
2006-01-05

  Sanningsägaren VIP
Finner inga ord
Du har alla
redan

*berörd*
2006-01-04

  Ola Nilsson
och man undrar vem Svarta Malin är. Henne vill man träffa.
2006-01-04

  Ola Nilsson
Vansinnigt vackert flöde. Tonsätt den och sjung den för alla människorna vid radioapparaterna.
2006-01-04

  Per Rydberg
Jag blir helt andäktig inför din text! Jag tycker inte att det alls går att ge någon kritik, för det känns som ett stycke liv utskuret, och framräckt: Varsågoda!
Jag känner mig otroligt hedrad att få ta del av din text, som jag tycker skulle tryckas i en bok tillsammans med dina andra verk. Och jag ser Sonja Åkesson i sin himmel stolt över att bli tillägnad din text! Förresten; du gillar visst att pussas för det lär vara många som läser igenom den!!
2006-01-04

  Jonjovan
fantastisk identifikationsbyggardikt....
jag blev rörd, den var oerhört fin och vågad...
2006-01-03

  Peter Stjerngrim VIP
Kommer högst sannolikt att återkomma för att läsa detta näst intill smärtsamt utlämnande flöde av innehåll, mening och innebörd - S Åkesson må äga upphovsrätten till originalversionen, men din version har du lyckats fylla med ditt alldeles egna innehåll ... Mycket på en gång, men väl värt att läsas fler gånger ...

God fortsättning på det nya året!
2006-01-03

  Rublev
den svider
den gör ont
den dör

den lever
den lever
den lever

.
2006-01-03

  Daniel_78 VIP
imponerande och väldigt spännande läsning!
det var verkligen kul att läsa och inspirerande,
tänk att sätta ihop en sådan här text om sitt
eget liv, så mycket att se tillbaka på!

jag kan ta en slängkyss och en kram
nästa gång vi ses!

tack åter för denna text!
2006-01-02

    ej medlem längre
tack för att du finns... sa ju att när du skriver långt är du som absolut starkast.. är faktiskt matt just nu men glad (fjuttigt ord) att få förmånen att läsa det du skriver.
2006-01-02

    ej medlem längre
tack för att du finns... sa ju att när du skriver långt är du som absolut starkast.. är faktiskt matt just nu men glad (fjuttigt ord) att få förmånen att läsa det du skriver.
2006-01-02

  sistermoon
Ohh! Saga-Sofia! Vilken saga eller sanning - det spelar ingen roll. Läser och läser ... och blir rörd och beröd och störd - och påmind om hur jag själv stretar och letar ...

Har läst HELA kommer att göra det IGEN! Skicka nyårspussen till dem behövande :)
2006-01-02
  > Nästa text
< Föregående

Saga-Sofia
Saga-Sofia