i mina gryningsögon

står en blomma

en månblomma

i ängen

hon bjuder dig

min sol i molnhavs stjärnskruds dolda

nektarljus

modstigar

i månskenet håller jag i mina händer

det brev vilket aldrig kom

läser de ord

vilka aldrig skrevs

sluter stilla mina gryningsögon

i den lätta brisen

släpper jag

bladen

vandrar in i månsilverdalens

stilla

sluter   hjärtvingar om saknaden

omfamnar de frusna

stenarnas

ögon