Vågar inte hoppas, inte hoppa högt av glädje! Jag har gjort det förr och
ramlat hårt.

Svårt att inte hoppa högt och skrika glädjetjut, ut kommer inte ett
ljud, vågar inte, håller inne.

Sitter som på en pinne och rädd att ramla av,
armarna utefter sidorna, fingrarna blir stela, hela jag blir som förlamad.

Jag som så gärna ville skriva och berätta om allt jag tänker på och
om Dig!

Vågar inte hoppas, inte hoppa högt av glädje förrän jag vet vem som fjäderdräkten bär, är det fågel, fisk eller mitt i mellan?