Bland järndådror mellan liv och död där fanns du och jag.

Som om järnets förmåga att magnetisera drogs vi oåterkalleligt mot varandra.

Dragningskraften går mellan rymder, du i en och jag i en och ändå är vi i samma.

Känner en vind som drar när jag ska somna, kinder som hettar och glöder.

Järnets kraft är det som glöder, men inte förblöder.

Blod fylls på från ovan, kraft och energi likaså.

Bland järnådror mellan liv och död där finns du men inte jag.

Dragningskraften går mellan rymder och där möts vi du och jag.