hon lär sig att sova osovandes
det är så mycket att hålla reda på
så mycket rädsla i kroppen
den som aldrig kan sluta vara på vakt
inte ens ljuset som faller från hallen hjälper
när demonerna samlas under sängen

ibland tillåter hon sig att drömma
det är en liten dröm som hon skyddar
varsamt längst inne

den att en dag kunna ligga under täcket
och vifta med tårna