Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

dräkten

 

 

tassande

trippande

fötter

 

 

rör vid rutan

 

 

virvlandeskratt

rutschar

ned

 

 

droppar

stiger

upp

 

ur

 

vattenpöl

 

 

träden

vajar

vind

 

 

 

 

skymningsvinden

 

är

 

en duva

skogsblå

 

mild

 

 

dräkten jag bär

 

andas

med

 

kroppen är   trött

 

 

 

 skymningsvinden frågar

varför vända

loppet

 

flodens lopp

livsfloden

kan du icke vända

 

fråga dig varför du skall söka göra

den

 

 vändningen

 

se pärlorna i dina händer

putsa de mattade

de svärtade

 

jag säger dig

 

 

ormen ömsar skinn

 

kolibrirörelse

kysser

stilla

 

 

jag ser hennes

vandring

 

hör hennes hud

brista

 

långsamt

andas

hon

ut

 

 

släpp dina dömanden

giv mig icke de avsikter jag icke innehar

 

släpp nåderegnen fria

 

dansa dina stigar

 

i världssjälens

ögonkälla

 

sänd ditt stjärnstoff

strålandeklart

 

i

 

namnlöstas

 

rör vid världsfrånvarons

tidsgaffel

 

gaffeltruck

 

ser du barnet springa med ringen

järnbandsringen

med staven

i hand

 

knickers

keps med virvelband

vida kjolar

hatt av strå

ringlande lockar

sidenband

 

så vackra

följa de

 

in i

rörelsen

 

traumabanden klarnar

 

ser du

 

skyarna

 

ditt hjärta klarnar i nåd

 

hör du

 

din yppighetsåder

 

yppighetsåder

 

lyfter finger

 

 

berättarljusglädje

skriver

påfågelögas

sannhet

 

är allt det du ser det du ser

 

 

hon släpper ut sitt långa

skimmerhår

 

lindar

 

näverstrut

 

fyller struten med

 

moln

 

smaka

 

godhetens vilja

 

är allt det du ser det du ser

 

lurar dig

ögonblänket

 

 

 

livet har mängder av dräkter

dräkter vilka påklätts

 

påklädes

mig dig

 

visst är det så

och jag har

tillåtit detta

 

i tacksamhet kan jag stundtals se dessa dräkter

 

 kan stundtals se

stormslagens

förvridna händer

och släta ut deras lidande

 

vid stranden ber jag trädens ringar till

 

i varje båls bädd

lägger jag

en av mina rollpersoner

varje

förväntans bild

 

och i de stunder jag ej tror mig klara av mera

i de stunderna lever jag med

de absolut vackraste

stunderna

 

de absolut vackraste stunderna

inom vilka jag  upplevde mig levande

 

i liv

 

så nära snuddade mina fingrar

vid stjärnbladen

 

i nattens stilla månskål

bugar jag

valv

 

pelare

 

nattskruden fläktar

 

den lätta

havsbrisens

 

tårar

 

sträcker

fingrar

 

inväntar

 

pärlors invecklade blads

 

utstigande




Övriga genrer av Lena Själsöga Keijser
Läst 146 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-08-26 21:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Lena Själsöga Keijser
Lena Själsöga Keijser