tonen darrade på fiolens sträng
ljöd sedan hög för att sakta tystna
den for ljuv som en bris på sommaräng
när finkarna i brynet sjöng lystna

sorgen den tunga djupt ur skogens famn
den skrämde och suckade dovt och kallt
orkanen slog och båtar stred i hamn
då vibrerande ton gav ljusets allt

ljus kommer alltid med spröda toner
och efter de dystra hårda och kalla
ger vindenergin oss passioner
och med i tonen vi alla tralla 

(c) tk.