Skuggor utan sol

Du går så långsamt över gräset.
Jag ser dig.
Men du ser inte mig.
Jag står dold bakom fönstrets reflexer.

Stegen är trötta.
Tunga.
Du bär på skuggor som växer.

Fri vers av Mow Dean
Läst 336 gånger och applåderad av 27 personer
Publicerad 2011-09-12 00:00

Skriv ut
Spara som PDF

ej medlem längre vemod... 2013-03-14

Filosofen2 Vemod, sorg och svår börda skuggar vyn från inre solen 2011-09-17

Lena Själsöga Keijser du skriver skeendet in i själens trädgård och bilden andas vemod det vemod vilket är vackert skuggor längtar till ljus de är ett verkar tillsammans 2011-09-14

kent nielsen verkligen bra! 2011-09-12

Susie Blomqvist Simu (poetry in motion) Stillsamt vacker i moll. Mycket fin. =) 2011-09-12

M_Franke En sorgesam ton, men en lysande text 2011-09-12

Linda CH Melankoli i en otroligt bra dikt! Applåder! 2011-09-12

ej medlem längre En fin dikt där särskilt den ödesmättade slutraden skapar en tung mollton. Mycket fin dikt. 2011-09-12

ej medlem längre Vill springa i fatt ... 2011-09-12

ej medlem längre vackert, stilla. 2011-09-12

Zelogath Mycket fint detta Men samtidigt sorgligt Jag känner igen mig För många skuggor som växer Både inifrån Och som omsluter mig Applåd! 2011-09-12

Ninananonia Du målar med dina ord... man ser den.. skuggan som växer sig större som tynger mer och mer... Bra...skrivet.. 2011-09-12