Det sägs att kroppen lättar 21 gram när man dör.
Kanske är det själen som flyr. Kanske luften som rymmer från lungorna.
Den luft som fyller en varelse med liv
syret som gör att vi är
som gör oss till någon eller något eller ingen

Jag känner mig tyngre än någonsin.
Skyskrapor av betong på mina slutna ögonlock
Jag är inte själlös, jag finns, jag är, jag kan
inte lyfta handens blytunga grenar för att visa

och luften är tjock, varm, svårnådd
stillar mina tankar motvilligt som ett kemiskt morfin inkräktar på mina
kraftlösa hjärnceller
erövrar blodet, sjukt blod pumpar ut i armar och ben, kommer inte tillbaka igen

mitt akuta knäfall
mitt dödstysta SOS hjälp skynda jag kan inte andas jag tänker inte
mina bleka minnen ska lämnas kvar
som domino faller mina drömmar en efter en
solkatter i mina hål till ögon, dansar, bländar, oåtkomligt dansar
ut i den dimmiga luften