Skogen så mörk och vacker.
Känner dess starka dragningskraft.
Dit jag går och hämtar min styrka.

Jag lägger mig ner i mossan,
se upp i grenverket.

Andas, ler. Skogen som lever.

Jag ryser av välbehag.
Känner livet genom mina handflator,

vända ner mot marken.

Här kan jag ligga och bara vara.
Jag är ett med den levande skogen

här är jag trygg.

Sakta vänder jag hemåt,
tankad med energi.


Full av liv.


Helena 2011-03-27