trängseln fyller mina händer flykten i ögon skydd i hjärtat
murar
byggs upp och rivs ner och jag tänker; vener
blått mot gyllene du klär i mitt kött och snöfallet
täcker läppar trycker ner gaspedalen far fortare fram

lämnar märken avtryck och skinnet
brister under 52 kilo tar hungern slut trösten blir svält och svälten blir eufori

jag undrar om du minns känslan
kärleken
den första gången läpparna och handen kupad
över bröstet; hjärtat

du skrev vår historia som bara en tjugotvååring kan
och jag frågar om du minns mörkertalet; de som förlorade

hemligheter



jag kan inte tänka på annat