Du reder mig en bädd av rosenblad

med stjälkar utav kärlek

där jag kan vila nöjd och glad

och finna ro i livet

Du bygger mig ett slott av sten

med tinnar utav gyllne guld

där vi kan älska uti brasans sken

och inget ta för givet

Men uit slottets mörka salar

där vandrar vålnader i mörkan natt

där hör vi rösterna som talar

och hesa, ondskefyllda skratt

Men tryggt jag vilar vid Din sida

När dina armar sluter mig till sömn

jag slipper all min ångest lida

och all min oro är som flydd och glömd