


en onsdag i oktober bara en dikttiden som tickar runt i klockan och gör oss stressade och kallsvettiga en förrädare och en samarbetspartner en hjälpare och en stjälpare en nära välkänd vän och samtidigt en främling kanske ren inbillning som våra gemensamma föreställningar håller vid liv därför att vi åldras ser solen gå upp och gå ner ser månens faser och krigets fasor vi ser tranorna flyga åt norr och ser deras fylking månen mäter månader sekunder minuter timmar tid definieras som det vi mäter med klockor men för mig är tiden det psykiska rum dem kan ingen klocka mäta |
![]() ![]() ![]() Algotezza ![]() |