Ett liv är sådant, färgfläckar på en duk.
Detaljer och sammanhang bleknar bort med tiden,
man minns saker och ting fel.
Spelar det någon roll?

Känslan och erfarengeterna kommer med tiden målas på, målas över, målas om, till ett porträtt fullt av lyckliga och olyckliga stunder.

Man gifter sig med minnen, känslor och smaker,
som ett äkta par,
ibland älskar man och ibland så sörjer man
Och man tror sig känna sin gemål
Men detaljer och sammanhang försvinner

Jag minns mycket, en hel del är säkert fel
Det är faktiskt rätt gott