Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Rädslan för att bli lämnad


Lämna mig inte

Jag skriker mig hes i förtvivlan
Samma ord om och om igen
Alla går de dig ljudlöst förbi.

Jag är inte den samma
Tro mig, jag vet
Piskan ligger ständigt på.

Även du kommer att lämna mig
I ensamhetens tårfyllda vrå
Förstår jag att ingen stannar kvar.

Jag skriker mig hes i förtvivlan
Skuldbelagd upp till halsen
Skär du mig hastigt itu.

Den svaga lågan flämtar i mig
Går du din väg tar du ljuset med dig
Då slocknar världen med mitt sista andetag.

Den lilla flickan gråter och sörjer
Hon gömmer sig för de som vill illa
Det är hennes fötter de trampar på.

Det är hennes hand du släpper




Prosa av SophiaZ
Läst 329 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-10-24 13:27



Bookmark and Share


  HjälpMigFly
Mycket bra, stark känsla
2011-10-24
  > Nästa text
< Föregående

SophiaZ