Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett moln utav vita fjädrar

Som ett vitt täcke på min hud
Faller de tyst ner i vackert regn
Vita moln smeker mjukt min kind
Likt fjädrar som skyddar såren
Från smärtan av salta tårar
Gömmer jag mig bort från er.

Vita kristaller dansandes i ring
Trollbinder min stelnande blick
Som avspeglas i stjärnor av is
Där ingen värme kan få liv
Från den eld som brinner.

Ett moln utav vita fjärdrar
Gömmer min sårade kropp
Som blödande färgar den röd
Ni kan se nu vad jag gömt
Jag är naken under det vita
Som döljer en sårbar själ.

I nattens mörker flyger ni
Färgglada fjärilar och blomblad
Svävandes för endast mina ögon
Att se det ingen annan kan
Trollbinder ni mig med er glans.

Verkligheten ter sig långt bort
Där jag ligger gömd i tysthet
Täckt under ett vitt täcke
Reser jag mig blödande upp
För er att se den jag är
I ett moln utav vita fjädrar.




Prosa av SophiaZ
Läst 449 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2012-01-18 21:59



Bookmark and Share


  ULJO
Berörande text och mycket bra fångat
2012-01-19
  > Nästa text
< Föregående

SophiaZ