Insikten av vad jag gör slår mig hårt
som ett hånfullt svidande slag
skrattar den mig rakt i ansiktet
det uppenbara sätter sig som klister.

På en sekund väcks det som smärtar
Jag har förnekat och förträngt
den jag var förut är jag än idag
som en svart osynlig skugga överför jag
en parasit till den jag älskar mest.

Hur kunde jag vara så naiv
så blind inför det jag avspeglar
med min förlamande rädsla
lär jag dig att världen är otrygg
min förbannelse kan bli även din.

Splittrad i tusen skärvor
utan kraft att få det rätt
förbannar jag mig själv
du skulle få mig hel men jag föll
nu betalar du priset för min svaghet.

Det förflutna hinner plågsamt ikapp
med din ankomst delades jag i två
jag blev förvirrad och rädd
som det lilla barn jag var
blandades det förflutna med nuet.

Jag förlorar sakta livets spel
och nu visar jag dig resultatet
om jag försvinner blir du då förskonad
eller finns det en chans att få det rätt?




















.